Frågor och svar

Det publika aktiebolag har drygt 1 200 aktieägare representerande 774 anslutna fastigheter med 762 aktier. Den övergripande makten ligger hos aktieägarna via bolagsstämman.

Stämman beslutar om styrelsens sammansättning, antalet ledamöter/suppleanter, vilka som är ordinarie ledamöter och vilka som är suppleanter, arvoden, taxan, budgeten, verksamhets­planen och ev bemyndiganden för styrelsen.

Det är också stämman som godkänner resultat- och balansräkning, beslutar om disposition av resultat samt ger styrelsen och vd ansvarsfrihet.

Anledningen till att antalet styrelsemedlemmar och suppleanter är högt är en tanke vid bildandet av bolaget där det var viktigt med representanter från bolagets hela verksamhetsområde. En annan anledning är att suppleanter, som kallas till samtliga styrelsemötet och uppmanas till aktivt deltagande även om de inte har rösträtt, ska växa in i rollen för att kunna ta en plats som ordinarie ledamot.

Styrelsen har stämmans mandat att nyemittera nya aktier för att samtliga brukare ska kunna vara aktieägare.

Bolaget har 774 anslutna fastigheter. Av dessa är fyra befriade från avgift då de är obebyggda. Tre fastigheter betalar mer än en avgift för tillkommande ‘bostadsenhet’ eller verksamhetslokal. Totalt fakturerar bolaget 784 avgifter per debiteringstillfälle. Antalet avgifter kommer att öka då avgift enligt taxa kan debiteras tillkommande ‘bostadsenheter’ i attefallshus och liknande med 25% av full taxa.

Tyvärr finns ingen praktiskt genomförbar möjlighet att debitera på något annat sätt än fast avgift för alla beroende på bebyggelsens omfattning på det sätt taxan föreskriver.
Fritidsboende går inte entydigt att definiera på något bra sätt. Det är dessutom inte mängden som tillförs avloppet som påverkar kostnaden mest, utan tiden som servicen är tillgänglig.
Bolaget levererar inte färskvatten, vilket hade varit det naturliga sättet att differentiera taxan.
Utredning har gjorts om andra möjligheter. Slutsatsen av dessa har varit att det hela inte skulle bli billigare för någon men dyrare för några få.

Fakturor har i enlighet med taxan skickats två gånger per år. 2020 och 2021 blev det tre fakturor pga extra debitering.
Taxan är ändrad så att bolaget kan dela upp avgiften på upp till tolv gånger per år. Autogiro och e-faktura till internetbank undersöks. Första fakturan går normalt ut i januari.
Mellan fakturerat belopp och belopp i resultaträkningen skiljer det moms med -20% eller +25% beroende från vilket håll man räknar.

Bolaget har per 211231 nästan MSEK 3,8 i reservfond och MSEK 1,6 i avvecklingsfond. Reservfonden kommer från de ursprungliga aktieägarna vid bolagets bildande och avvecklingsfonden har skapats av brukarna.

Dessa avsättningar är bokföringstekniska och motsvaras normalt inte av tillgänglig likviditet. Likviditeten som fonderna givit används för investeringar och kan täcka stora förluster. Avvecklingsfonden ska upplösas mot kostnader i samband med att verksamheten avvecklas.

Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster fråntog 2017 bolagets verksamhet dess tidigare allmänförklaring . Det var under en tid lite oroligt hur verksamheten skulle fortleva. Det hela löstes genom avtal med respektive fastighetsägare likt ett el- eller teleföretag. Verksamheten fortgår som vanligt. Övergångsbestämmelser i lagen gör att bolaget till stora delar är bundet av denna lag pga att verksamheten tidigare varit allmänförklarad.
I dom 2024 konstaterar Nacka tingsrätt att bolaget inte lyder under denna lag.

» Läs lagen…

Investeringar finansieras ofta via lån.

Tyvärr är det inte en möjlighet för bolaget. Dess udda verksamhet, ägarstrukturen, självkostnadskravet i bolagsordningen samt resultatet, som oftast pendlar kring noll, gör att bolaget, i bankers ögon, inte är kreditvärdigt.

Så har det inte alltid varit, men i det nuvarande läget finns det inga låneinstitut som vill låna ut till rimlig ränta.

Bolaget har en mindre checkkredit på KSEK 400.

Aktieägare kan lämna motioner till bolagsstämman. Rent formellt kallas det ‘Aktieägares initivativrätt’.

Aktiebolagslag (2005:551)
7 kap. Bolagsstämma
Aktieägares initiativrätt
16 § En aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma skall begära detta skriftligen hos styrelsen.
Ärendet skall tas upp vid bolagsstämman, om begäran har kommit in till styrelsen
1. senast en vecka före den tidpunkt då enligt 18-20 §§ kallelse tidigast får utfärdas, eller
2. efter den tidpunkt som anges i 1 men i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till bolagsstämman.
Tid för kallelse
Ordinarie bolagsstämma
18 § Kallelse till ordinarie bolagsstämma skall utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman.

I huvudfallet ska alltså motioner vara styrelsen tillhanda sju veckor före bolagsstämman.

BLAAB brukar normalt hålla stämma i slutet av mars.

» Vad är en motion?

Ett prisbasbelopp (PBB), tidigare även kallat basbelopp, är ett värde som årligen fastställs av regeringen. PBB speglar prisutvecklingen i samhället och används för en rad olika beräkningar: beskattning, pensions- och försäkringsförmåner samt medlems- och serviceavgifter
PBB påverkar många områden. Till exempel berörs värdet av bilförmån i deklarationen, högsta skattefria traktamente, storleken på grundavdraget och jobbskatteavdraget. PBB avgör även vid vilken inkomst man måste deklarera. Det används också för att räkna ut sjukpenning och föräldrapenning.
PBB följer konsumentprisindex (KPI), som i sin tur mäter prisutvecklingen för privatkonsumtionen i Sverige. PBB räknas om årligen av Statistiska Centralbyrån (SCB) för att följa inflationen, och avrundas till närmaste hundratal kronor.
Bolaget använder PBB för taxeändamål och uträkningar av ersättningar.
» Vad är PBB?
» Aktuellt PBB?

Bolaget ska enligt bolagsordningen drivas till självkostnad och är alltså inte avsett att vara vinstdrivande för sina ägare. Självkostnad bör ses över en flerårig period och detta kontrolleras av bolagets auktoriserade revisor. Revisorn hävdar att begreppet har viss flexibilitet kring vad som ingår.

Därutöver stipuleras i aktieägaravtalet att bolaget även får fondera medel för framtida investeringsbehov. Bolagsordningen och taxan är kompletterad med detta.

Bolagets högsta beslutande organ är styrelsen. Styrelsen tillsätts av bolagsstämman på förlag från valberedningen eller enskilda aktieägare. Bolagsstämman får enligt bolagsordningen dessutom välja en ledamot och en suppleant på förslag från Värmdö kommun. Denna möjlighet har ännu aldrig utnyttjats.

Styrelsens arbete leds av styrelseordföranden. Styrelsen tillsätter en vd för den dagliga driften. I ett publikt aktiebolag får posten som styrelseordförande och vd inte innehas av samma person.

Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst fem och högst sju ledamöter med tre till fyra suppleanter. Ledamöter och suppleanter väljs på ordinarie stämma för tiden tills dess ordinarie stämma hålls för tredje kalenderåret därefter.

Anledningen till att antalet styrelsemedlemmar och suppleanter är högt är en tanke vid bildandet av bolaget där det var viktigt med representanter från bolagets hela verksamhetsområde. En annan anledning är att suppleanter, som kallas till samtliga styrelsemötet och uppmanas till aktivt deltagande även om de inte har rösträtt, ska växa in i rollen för att kunna ta en plats som ordinarie ledamot.

Styrelsen tar fram en årsredovisning enligt årsredovisningslagen och god redovisningssed. Revisorer granskar den enligt god revisionssed. Om revisorernas slutsats är att den i allt väsentligt följer årsredovisningslagen och god redovisningssed, regelverket K3 som tillämpas i detta fall ställer inga krav på mer detaljerad redovisning, lämnas en revisionsberättelse utan anmärkningar/modiferingar.

Det är sedan upp till stämman att fastställa årsredovisningen eller inte. Vill en majoritet av ägarna ha årsredovisningen på något annat sätt så får styrelsen göra om årsredovisningen på det sättet, t ex genom en mer detaljerad not till någon post. Sedan får stämman ånyo pröva om årsredovisningen kan fastställas.

Ägare kan ställa frågor innan de beslutar om att fastställa årsredovisningen.

Om ägare anser att bolaget inte sköts på ett bra sätt så bör de via valberedningen nominera och sedan välja en annan styrelse.

Som komplement till den lagstadgade årsredovisningen publiceras styrelsen ‘bibban’ en gång per år inför stämman för att ytterliga belysa frågor som inte framgår av årsredovisningen.